Älvor - finns dom ?

Enligt folktron är älvor ett kollektiv kvinnliga andeväsen som i skymningen och vid soluppgången kunde ses dansa över nejden. Den suggestiva bilden av dimslöjor som dansande älvor är dock en produkt av romantisk diktning – oftast är älvorna helt osynliga och kan blott höras.
Där älvorna dansat uppträdde tydliga spår. Att uträtta sina behov i ett älvspår eller en älvring ledde ofelbart till sjukdom, olycka och ofta ond bråd död.
En person som hade "fått älvorna" tänktes ofta ha fått sjukdomarna blåsta på sig av dessa, och eftersom lika botar lika antogs ett kraftigt motblåsande ha kurerande effekt. En annan möjlighet var att smörja älvkvarnar med fett och möjligen offra lite guld i den, som skavts av från en ring eller dylikt. Älvkvarnar är det folkliga namnet på skålgropar, eller potthål, som är en enkel form av hällristning.

I en berömd medeltidsballad inbjuds Herr Olof, som är på väg till sitt bröllop att delta i älvdansen, men eftersom han känner till att tiden förflyter snabbare i älvdansen än utanför nekar han, något som leder till att han drabbas av sjukdomar – så kallad Truckerkeps och Blyfot. Han avlider kort efter att han nått fram till bröllopet, och hans älskade dör av sorg.